Allt är på hopp. Allt är på tro.
Av laroux August 2, 2010
Man kan undra hur livet ter sig ibland. Ena sekunden lever man i en vardag som lätt trycks framåt mot en framtid man trodde var förutbestämd. Livet kunde bara gå framåt. Det fanns inga genvägar, inga grenar, inga val, inga alternativ. Bit ihop. Blunda. Stå emot. Tåla. Lida. Förtränga. Bedöva. Eller? Slappna av. Se. Uppleva. Följa. Känna. Vinna. Tro. Kunskap. Utveckling. Liv. Oändliga möjligheter.

Livet kan inte vara ett rakt borstskaft. Känslan förändras. Ögonen öppnas. Ärligheten utvidgas. Livet är snarare en gren med många val. Valen finns alltid kvar i livet. Och kommer att fortsätta finnas där. Oavsett vad som händer mig idag eller imorgon eller nästa vecka eller om två månader eller nästa sommar eller om 15 år. Alltid kommer val, kval, känslor och kärlek att leda människan på villovägar. När ska man sluta följa sitt hjärta? Ska man sluta följa sitt hjärta? När är man för gammal?

Var tog min framtid vägen? Är jag samma jag? Vilka garantier har jag nu? Ska jag önska mig ett liv, bygga upp mitt liv i fantasin eller ska jag fylla livet dag för dag? Om jag önskar mig livet jag älskar - lever jag då i nuet? Ser jag då sanningen? Ser jag vad jag har nu? Ser jag resurserna? Ser jag grunden för mitt perfekta liv?

Lev idag?

Vad är då viktigast idag för mig? Prioriteringar i nuet. Vårda det man har...

1. Avslappning
2. Lust
3. Unna sig
4. Le

... utan att glömma praktiken. Vad nu den har för betydelse. När känslor dör ut och slår rot och blir annorlunda. Ser man praktiken klarare då? Var den viktig från en början? Det är en liten gnagande tanke i mitt bakhuvud... Går det ihop?

Allt är på chans. Allt är på hopp. Allt är på tro. Våga vinna. Rädsla att förlora.

Man satsar med sig själv. Sitt liv, sin tid och sin själ.

Men nu ger jag allt utan att tänka. Min tid, mitt liv och min själ. Allt finns i mig, levande.